jas 39

[TrakDah]

Horizon

Tankelek: Concorde...
Flyger i "mach 2", men som vi nu lärt oss säger det inte så mycket, för som sagt är mach 2 på femtiotusen fot en hel del mindre än de mach 1,8 som "normala" stridsflygplan klarar vid trettiotusen fot.

Men till tankeleken: Concorden flög rätt tätt inpå Coffin Corner... Den kunde inte gå mycket snabbare rent strukturellt, men inte heller flyga saktare på den höjden för så skulle den börja ståla rätt snart. Nåja, den hade en hel del säkerhetsmarginaler, men mindre än man kan tro, speciellt eftersom dessa marginaler måste ta höjd (no pun intended) för de olika luftskikten och deras inbördes lufttäthet. Som tur är så varierar atmosfären mindre på 50 än 30 kilofot.

Sammanfattningsvis: det var inte en slump att den flög på 50 kilofot: dels kommer man "snabbare" till PR-mässigt korrekta talet "mach 2", dels är det lite enklare att flyga så fort där uppe (när man väl löst aerodynamiken och motorandningen - en fråga mest om att lugna ned luftströmmen från "mach 2" - på kärran, vilket de gjorde)

/TD

Edit: ja det är därför @sea-level anges...

Edit 2: jag har ända sen jag var liten (fysiken i 7:an eller 8:an då man lärde sig om ljudets hastighet i olika material) funderat på vad som skulle hända om man gjorde en ubåt om bröt "vattenvallen" som jag kallar det - dvs ljudhastigheten i ett inkompressibelt medium

Edit 3: Coffin corner kan teoretiskt hända alla plan som uppfyller kravet att det av strukturella skäl inte kan gå snabbare är sin stallfart, t.ex en mycket svag vinge på en propellerkärra (typ 1915). Men denna Coffin är inte densamma som dem som sker mellan högfartsstall och lågfartsstall, som beskrivs av Bax ovan. Dock är den lika illa.

[ft]

Ahem... har egentligen inte tid, på väg till Sälen... men ljudets hastighet

a=sqrt(gamma*R*T),

där gamma är 'the ratio of specific heats'. Så enkelt är det. Luftens täthet (höjden) är inte en faktor, bortsett från den för flyg i de höjdområden som används tämligen marginella påverkan höjden har på gamma. Kort sagt är ljudhastigheten rent praktiskt en funktion av kvadratroten på lufttemperaturen (i Kelvin). Ljudets hastighet avtar således med höjden, upp till tropopausen, för att sedan öka igen.

M = TAS/a

Högt nog så börjar luften bete sig mer som enskilda molekyler än en gas. I det fallet gäller helt andra lagar för det mesta. Vi kan då egentligen inte längre prata om ljudets hastighet eftersom vågor inte propagerar och det alltså strängt taget inte finns något ljud som kan ha en hastighet. Det mest korrekta är nog att säga att ljudhastigheten där är odefinierad.

Vatten är f ö inte helt inkompressibelt... bara nästan. ;)

[Horizon]

Aha... alltid kul med lite mer ingående info i frågor som snurrat i skallen några år. Tack till båda två.

[SledgeHammer]

Hmm... Lite om ljudvågor och shockvågor. IKN att astronomi är intressant och att vår föreläsare, Claes Uggla är riktigt bra.

Vad gäller överljud i inkompressibla medium så har jag för mig att det inträffar superkavitation.