BEQ, ft eller någon som kan/vet:\>>
Kan Gripen göra något som liknar kobramanövern som Flankern kan göra, eller är det helt omöjligt utan att hamna i okontrollerbar spin/flatspin osv.? Behöver man thrust vectoring för att kunna göra en sån manöver? Tänker mest på Gripen faktiskt har canarder som borde kunna ställas på tvären för att få en liknande manöver, men planets aerodynamiska konfiguration (heter det så?) och styrsystem kanske gör att situationen inte går att skapa?
På tal om saker som är möjliga för 39:an. Finns det/ finns planer på dubbel/trippelställ för tex Rb75?
Förresten, ft har man inte sett på länge.
Han har fullt upp med jobb vad jag vet
Bra! :D
Han jobbar på den civila sidan nu så så bra är det väl inte ;)
Tack för ett utförligt svar, Calle! Gripens kobra under Vattenfestivalen var ju både oväntad och snygg. Hade han bara haft lite mer höjd så... :D
BEQ: en sak som används vid Cobra av de ryska kärrorna är att man precis i "toppen" av manövern drar på full EBK på ena (!) motorn, och inte mjukt-å-fint, utan full spak fram i en enda KABAM-rörelse.
Det att att Cobra är dels post-stall och dels kräver en hel del träning är varför den är skriptad med knapptryckning i LO.
/TD
Hade 35 någon annan fördel mot 37? Blir väl i kurvstrid, dogfight man tänker då... Såg nämligen en film om Draken där förarna beskrev att den hade speciella egenheter, men att rätt flugen så kunde den belöna föraren. Frågar mig då, vilka var dessa belöningar? Kunde de vända en striden till Drakens fördel mot en Viggen - förutsätter att båda förarna undivker misstag?
Som BEQ säger så var 32an helt överdjävulsk i kurvstrid. Jag har hört historier om en 32:a som höll 4st 35:or på plats. Dock enbart genom gammal klassisk 32-fegtaktik.
Tack var pilvingen kunde den stiga i sväng utan att tappa fart. Så vad man gjorde var att man la sig i en uppåtgående spiral i princip. När det gäller 37 skulle jag nog säga att 1 mot 1 och ingen EBK från 37 så visst men det där flygplanet BEQ sitter i...
Det var väl inte bara bakåtsvepningen som gav Lansen fördelar. Den stora vingarean hjälpte väl till rejält den med. Se på F-86 Sabre tex, designad som en ren interceptor men pga just stor vingarea så blev den en överdjävlig dogfigther.
Frågan är väl då när storleken på vingarean börjar ge mer bromsande effekt än vad man vinner i lyftkraft vid kurvstrid? Draken borde väl ha ganska låg "wingloading", väldigt mycket lyftkraft för bra stigprestande, man det är ju lätt att föreställa sig hur stort luftmotståndet måste bli i hög alfa med den konfigurationen.
Deltavingar verkar hamna i en klass för sig.
Annars stämmer det ju, flygplan med "low wingloading" kurvar bäst = större vingyta per kg jämfört med "high wingloading", vilka brukar rolla snabbare. Jfr Spitfire vs FW190 eller kanske då Lansen vs Mig-21.
Antar att större vingarea ger bättre kurvförmåga pga att man då stallar vid lägre fart = mer G tillgängligt vid lägre fart = svänga innanför motståndarens radie.
Det är ju inte bara "wing loading" du får ta hänsyn till även "total cross section area" är av stor betydelse. Upptäckten av detta var anledningen till att diverse flygplan designades med en avsmalnande kropp då vingen blev bredare.
[edit]orkar inte ta det matematiska, det är semester en vecka till innan mattepluggandet börjar.....[/edit]
Har du läst någon bok av A. Boyd..? Läs iaf den här (http://www.sci.fi/~fta/JohnBoyd.htm) artikeln om honom. Finns några bra länkar där också.
I stort är det energi allt handlar om och hur man bevarar, blir av med samt återtar den.
Viktigast ja, men kom inte och prata bort det som oviktigt när det gäller att behålla energi. Se på pilvingarna tex, stor vingarea med en relativt liten genomsnittsarea trots ej avsmalnande kropp. =)