No significant change
0 Members and 1 Guest are viewing this topic.
Australisk ubåtsaffär längre bort för Saab Både Saab och svenska staten har hoppats mycket på ett samarbete med Australien om nya ubåtar. Nu ser Australien ut att bestämma sig snabbare än väntat, men de verkar luta åt en japansk ubåt. Saab har ändå inte gett upp hoppet och kan i vilket fall få betydande order på olika delsystem. Samtidigt riktar statliga FMV blicken mot fler köparländer.22 september 2014 kl 08:07, uppdaterad: 22 september 2014 kl 08:12 I somras tog försvarsindustriföretaget Saab över Kockums och hela verksamheten med att utveckla och tillverka ubåtar och ytstridsfartyg. Därmed satte man också punkt för en infekterad strid mellan svenska staten och tyska Thyssen Krupp.De var djupt oense om framtiden för de svenska ubåtarna och regeringen oroade sig för att den svenska ubåtskompetensen skulle försvinna när Thyssen Krupp prioriterade sina tyska ubåtar och höll nere satsningarna på Kockums. Tvisten ledde slutligen till att Thyssen Krupp sålde sin svenska del vid Kockums till Saab.För staten och Saab handlade det främst om att få till tillverkningen av de två nya ubåtar och moderniseringen av två nuvarande ubåtar som den svenska marinen behöver. Men staten räknade också med att få ned de höga utvecklingskostnaderna genom att inleda ett samarbete med något annat land. På sikt finns också en intressant exportmarknad eftersom flera länder arbetar med att skaffa nya ubåtar.Att Saab kan pressa ned priset så mycket beror enligt Håkan Buskhe på att företaget tvingats effektivisera och pressa kostnaderna rejält för att kunna sälja till ett så litet land som Sverige. Det är samma argument kring låga kostnader som bolaget brukar använda när man försöker sälja Gripenplan.Ubåtar är nu oerhört tekniskt komplicerade och även om huvudbeställningen skulle gå till någon annan så är det lockande för Saab att komma med som leverantör av de delsystem som används. Svensk teknik finns för övrigt redan med i de japanska ubåtarna som har en stirlingmotor byggd på licens från Saab Kockums.Främst på listan av samarbetspartner står Australien som står mitt uppe i ett stort projekt att ersätta sina nuvarande sex ubåtar i Collinsklass med upp till tolv nya ubåtar. Det har varit en lång process där man tittat på allt från att bygga en ny ubåt från grunden, till att modifiera en befintlig modell till att bara köpa något direkt från hyllan.För Australien är det ett gigantiskt beslut både ekonomiskt och säkerhetspolitiskt. Projektet har beräknats kosta upp emot 36 miljarder australiska dollar (230 miljarder kronor) och är landets i särklass största försvarssatsning.Det brukar ta väldigt lång tid innan politikerna är redo för beslut i de här projekten men nu verkar den australiska regeringen gå betydligt snabbare fram än väntat. Premiärministern Tony Abbott (Liberalerna), som tillträdde posten för ett år sedan, markerade nyligen att det viktigaste är att få så bra ubåtar som möjligt till ett så lågt pris som möjligt.Det kan låta som rena självklarheter men det innebär sannolikt också att ubåtarna inte som planerat kommer att byggas vid det statliga varvet i Adelaide. Det har lett till en laddad debatt där Abbott kritiseras för att glida ifrån sitt löfte att ubåtarna ska byggas i Australien för att ge arbetstillfällen.Framför allt blickar den australiska regeringen nu mot att köpa den japanska Soryu-ubåten. Australiens försvarsminister har beskrivit den japanska ubåten som mycket imponerande och med en design som ligger mycket nära vad Australien behöver.Av de alternativ Australien tittat på är det dessutom bara Japan som har en redan färdig ubåt. De två länderna har också intresse av att stärka sina handelsrelationer och tillsammans med USA försöker de hantera Kinas allt mer expansiva inställning i området.Men något beslut är ännu inte fattat. Saab, som kommit in sent i processen efter att köpet av Kockums blev klart, försöker nu rycka fram innan det är försent. Företaget har 300 personer på plats i Australien som arbetar med försvarsmateriel och vd Håkan Buskhe vände sig nyligen till de australiska beslutsfattarna och gjorde klart att bolaget nu är redo och kapabelt att leverera färdiga ubåtar.Han lovade också att Saab kan leverera ubåtar till samma låga pris som japanska Kawasaki/Mitsubishi. Lågt innebär i det här fallet att man pratar om en kostnad på omkring 20 miljarder dollar, men det är i vilket fall betydligt lägre än de summor man tidigare beräknat om Australien skulle ha utvecklat en helt ny ubåt och byggt den vid sitt eget varv.Vid sidan av de nya ubåtarna har Australien också behov av att modernisera de nuvarande ubåtarna i Collinsklass som sannolikt ska användas i 20 år till. Dean Rosenfield, chef för Saab i Australien, räknar med att bolaget ska ha en bra chans både i det fallet och när det gäller de nya ubåtarna. Orsaken är inte minst att Australien och Sverige ligger i samma fas både när det gäller nybygge och modernisering.– Det här är perfekt timing för oss. I Australien håller vi på att uppgradera Collinsubåtarna samtidigt som Sverige ska uppgradera ubåtarna i Gotlandsklass. Sedan arbetar Saab och Sverige med nya A26 samtidigt som Australien också börjar arbeta med nya ubåtar, säger Dean Rosenfield.Det är nu långt ifrån säkert att det räcker. Vid sidan av Sverige och Japan finns även ubåtar från Tyskland och Frankrike med som alternativ för Australien. Den tyska konkurrenten, ubåt Typ 216, kommer för övrigt från Thyssen Krupp, det bolag som fram till i somras ägde Kockums.
Politisk splittringDet svenska försvarets inköp av ny utrustning är en politisk tvistefråga. Alliansen och Socialdemokraterna är eniga om att Sverige behöver 60 nya Gripenplan, då handlar det om Gripen E en kommande ny större och mer kraftfull version av nuvarande Gripen C. Dessutom behövs det sannolikt ytterligare tio Gripen E.När det gäller ubåtar har man beslutat att modernisera två av de tre ubåtarna i Gotlandsklass och bygga två helt nya ubåtar av modell A26. Eventuellt kommer även den tredje ubåten av Gotlandsklass att moderniseras.Men både Miljöpartiet och Vänsterpartiet ifrågasätter inköpen av nya stridsflygplan. Miljöpartiet vill inte heller ha några nya ubåtar medan vänsterpartiet i det fallet möjligen kan tänka sig att marinen behöver två nya ubåtar.
Australiska ubåtsproblemI slutet av 1980-talet beställde Australien sex ubåtar av Collinsklass. Ubåtarna designades av Kockums och byggdes på det statliga varvet ASC i Adelaide. Varvet har nu ansvar för underhållet av Collinsubåtarna som fått mycket kritik för att de kräver så mycket service och inte är tillräckligt tillgängliga för militären. De stora problem som ASC haft med både ubåtar och ytfartyg har bidragit till att den australiska regeringen oroar sig för att kostnaderna kan skena om även de nya ubåtarna ska byggas på varvet. Det har bidragit till att intresset ökat för att i stället köpa en färdig lösning från Japan.
http://www.svt.se/nyheter/val2014/borg-lovar-mer-pengar-till-forsvaretDet var ta mig f-n inte en dag för tidigt. Men att konflikten ska behöva hoppa upp och bita Borg och regeringen i röven för att de ska fatta, är helt galet.
Säpo varnar för ryska krigsplaner 7 april 2014 kl 18:57, uppdaterad: 8 april 2014 kl 09:50 http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sapo-varnar-for-ryskt-spionage_3442778.svd Ryssland bedriver förberedelser för krig eller hot om väpnat våld mot Sverige, enligt säkerhetspolisen. Samtidigt säger försvarsminister Karin Enström att allt militärt samarbete med Ryssland avbryts och att reformeringen av svenska försvaret måste skyndas på. Att ryska bombplan av typ Tu 22 (Backfire) övade anfall långfredagsnatten 2013 är en av flera ryska krigsförberedelser mot Sverige, enligt Säpos chefsanalytiker Wilhelm Unge. FOTO: APDe tre beskeden är ett resultat av Rysslands aggression mot Ukraina. På måndagen gav säkerhetspolisen (Säpo) en planerad information. Ett nytt inslag är att Ryssland nu för första gången sedan kalla kriget pekas ut som ett hot mot rikets försvar.– Ryssland ägnar sig åt krigsförberedelser och det är lite oroande. Vi ser en förhöjd rysk underrättelseverksamhet på grund av det som händer i Ukraina och på Krim. En del av det här tolkar vi som förberedelser för krig, eller för hot om väpnat våld, mot Sverige, säger Wilhelm Unge som är chefsanalytiker vid Säpos kontraspionage.Det är den ryska militära underrättelsetjänsten GRU vilken lyder under generalstaben som ökat sina aktiviteter på svensk mark, enligt Säpo.Konkret handlar det om olika konspirativa metoder från rysk sida. Exempelvis försök att värva personer för spionage, elektroniska angrepp mot svenska IT-system, signalspaning eller försök att tränga in i det svenska försvarets anläggningar.Dessutom har ryssarna köpt in stora mängder kartor över speciellt känsliga områden i Sverige.Till detta kommer att ryskt bombflyg på långfredagsnatten 2013 och den 28 oktober 2013 gjorde simulerade attacker mot mål i Sverige.– Kopplat till det faktum att vi sett att Ryssland nu är berett att använda sina stridskrafter i andra länder så inger det oro. De simulerade flygattackerna mot Sverige är det tydligaste exemplet på krigsförberedelser. De gör man ju inte om man inte har för avsikt att någon gång i framtiden göra så, säger Wilhelm Unge.Sverige avbryter nu sitt militära utbyte med Ryssland.– Försvarsmaktens samarbete med Ryssland är suspenderat. Alla planerade militära aktiviteter ihop med Ryssland är inställda, sade försvarsminister Karin Enström vid en konferens anordnad av Folk och Försvar.Försvarsministern slår fast att Ryssland ändrar Europas gränser med våld. Detta ökar risken för en regional konflikt i Sveriges närområde. Hon nämnde att bättre luftvärn, fler Gripenflygplan och nya ubåtar behövs.Den pågående försvarsreformen ”ska genomföras så fort som möjligt”, enligt försvarsministern. Från början skulle försvarets nya Insatsorganisation 2014 vara fullt bemannad med frivilliga soldater och sjömän i år.Men bemanningen har skett i den takt ekonomin tillåtit och tidigast om nio år, 2023, är insatsorganisationen fullt bemannad.– Vi har redan påbörjat en anslagsökning, men min bedömning är att vi kommer att behöva göra ytterligare förstärkningar, säger Karin Enström till SvD.Trots detta så ger försvarsministern besked till SvD om att den generella besparing som regeringen beslutade om så sent som den 20 februari ligger fast. Den drabbar försvaret med cirka 100 miljoner kronor per år.
