Ah, Eve var det ja! Av någon anledning funkar inte blh's scenario med min uppatchade kopia av spelet, får se om jag kan jaga rätt på honom via något forum och kolla ifall han kan "fixa" scenariot på något sätt.
Midvintermörker var kanske lite över förväntan faktiskt. Jag uppfattar ibland Cornucopia som en rätt negativ bloggare, men tycker inte boken blev särdeles "gnällig" utan var ganska balanserad. En ruskig bladvändare var det! Läste till 01:40 härom natten...
*** Spoilervarning nedan ***
Här och där känner jag väl att det fanns lite logiska luckor som irriterade mig något och vissa stridsskeenden i framförallt luften kändes kanske lite otaktiska? Om man nu har en aktiv radarrobot och en 8-ship(?) 39C, varför då ge sig in i en gigantisk furball med MiG-29:or, som dessutom kan tänkas ha jävligt dåligt med soppa redan? Hur de kunde få starta 39:or från Visby och verka var också aningen knepigt med tanke på luftherraväldet. Sen ges ubåtarna för lite prime-time. Det skall vara två svenska ubåtar, vad händer med dem? Ett par torpederingar av eskortfartyg rapporteras, men här känner jag en viss lucka. Svenska ubåtar i Östersjön lär ju vara extremt svåra att hitta. Gotlands-klass 2012 bör betyda 6 st Torped 62 med ca 40 km räckvidd per ubåt. Inbillar mig att ubåtarna borde ha kunnat ställa till med bra mycket mer oreda än vad som beskrivs i boken.
Markstriderna är det jag verkligen inte känner mig hemma vid så de delarna uppskattade jag verkligen. Kan dock tyckas att de hade väldigt bra verkan med CV9040C kanonen jämfört med vad jag upplevt i Steel Beasts Pro PE och detsamma gäller väl omvänt - i det spelet (som ändå skall simulera skador, penetration etc. mycket precist) så känns det som om både Strv 122 och CV9040C klarar bra mycket mer träffar av ATGM etc utan att "alltid" bli utslagna.
I ett mer verklighetstroget scenario gissar jag att ryssen flugit in fler attackhelikoptrar och kanske också satt in ännu mer markattack, men som Wilderäng själv uttryckt det så har han väl gett avkall på vissa ryska förmågor för att hålla spänningen vid liv ur ett svenskt perspektiv.
Har precis börjat på Midsommargryning och ***spoiler igen*** känner jag visst obehag inför det som hittills händer med en svensk militärkupp och återtagande av Gotland. Ser fram mot vad som händer rent stridsmässigt, hoppas jag blir överraskad för hittills har boken känts väldigt förutsägbar på ett antal punkter.