News:

No significant change

Main Menu

Ny bok av Anders Jallai

Started by F16_Filur, October 24, 2013, 03:23:52

Previous topic - Next topic

0 Members and 1 Guest are viewing this topic.

F16_Filur

Jag vill nu till denna exklusiva klubb av virtuella piloter nämna att Anders Jallai kommit ut med en ny bok, Bilderbergmötet!

Quotehttp://www.jallai.se/

"Ja, det blir en fortsättning på Anton Modin serien! Från början var planen att skriva en trilogi och det var vad jag kom överens om med mitt förlag. Men jag inser att Anton Modin serien utvecklats till en utmärkt plattform att berätta mer om hur Sverige och världen styrs informellt genom osynliga, odemokratiska allianser. Anton Modin är en nagel i ögat på politiker och hemliga myndigheter i Sverige. Han behövs mer än någonsin när vi sakta är på väg in i en säkerhetsstat (Security State) och en värld styrd av några få som har kontroll över ââ,¬Å"Intelligence Communityââ,¬Â (Jag hittar inget svenskt ord.). Inspirationen att skriva har jag fått genom att göra Anton Modin serien än mer kontroversiell. Nu kör jag helt utan skyddsnät och förläggare med känsliga nerver. Den nya boken utspelar sig i nutid. Jag gissar att några politiker i landet kommer att sätta kaffet i halsen när de hör vad jag har att berätta! Anton Modin behövs mer än någonsin!

...

Det här är förmodligen min bästa bok hittills. Jag har frångått de mer komplicerade sammanhangen, med noggranna kopplingar till verkliga händelser, som präglat mina tidigare böcker. Bilderbergmötet är en ren och skär action-thriller med mycket verklighetsnära handling. En del skulle kalla den konspirations-thriller. Som vanligt väljer du själv.

...

Jag känner tillförsikt ââ,¬â€œ har inget att förlora ââ,¬â€œ och det kommer du märka på innehållet. Därför kommer jag i fortsättningen i de flesta fall frångå de lite kryptiska alias som finns i mina tidigare böcker. Jag tror att läsupplevelsen och läsförståelsen kommer att tjäna på det."

Av hans tidigare trilogi uppskattade jag särskilt "Spionen på FRA" och "Landsförrädaren" (om palmemordet). "Natoagenten" som handlar om Estonia-olyckan gjorde inte lika starkt intryck, kan inte förklara varför. Enligt honom själv var de tänkta som faktaböcker utifrån hans efterforskningar om svensk nutidhistoria, men han valde romanformen för att kunna skriva friare och ta med detaljer med förvrängda namn utan att förmodar jag riskera åtal för ärekränkning eller dylikt, men det greppet har han alltså släppt nu. Särskilt det två första är intressanta då de för Sverige ger ett intryck av undfallenhet mot östblocket under kalla kriget "av kollossalformat".

Tycker det är lite konstigt att Jallai inte nämnts mer här tidigare. Fd viggenpilot, kustjägare, dykare med efterforskningar på Catalinan och DC-3Ã,´an, intervjuat gammal underrättelsepersonal och nu romanförfattare. En ganska diger lista.

Ett annat tips jag fått om man gillar böcker i den här genren är "En rasande eld" av Andreas Norman.

Horizon

Jag har lite att läsa märker jag.
We're standing here by the abyss, and the world is in flames
Two star-crossed lovers reaching out, to the beast with many names

F16_Filur

#2
Jallai har tydligen uppdaterat sin första bok, Spionen på FRA, till 2.0.
http://www.jallai.se/2014/06/spionen-pa-fra-2-0-nya-avslojanden/

Han är ju en sanningssökare, och jag tror han fått rätt på en del pusselbitar.

QuoteVi har egentligen bara ett stort etablissemang (bourgeoisie) som består av två falanger. Socialdemokratin med bl a KF, Norstedts, etc och Bonniers med alla sina förlag, TVââ,¬â€œ och tidningsredaktioner. Det är det här trånga utrymmet som politiker som vill lyckas, måste förhålla sig till. Därför är det inte därifrån som sanningen kommer. Du som läsare och medborgare måste söka djupare och längre ut i periferin än du först trodde. Du måste våga tänka tankar som bourgeoisien inte vill att du ska tänka; så har det varit i alla tider och till din hjälp har du något som tidigare generationer inte haft: INTERNET.

Dock har somliga valt att gå en annan väg, men det måste bero på civilkuraget och den personliga integriteten. Hur fan skulle det se ut om man lät folk tänka fritt hursomhelst, och försöka reda ut - hur, när och varför - för vad som pågår? Nej, det skulle bli för mycket text och för lite värdegrund.  Samt räknas som politisk propaganda, ja kanske till och med terrorism. ;)

QuoteDu som läste originalupplagan av Spionen på FRA vet att den bygger på en tes att Ryssland i största hemlighet håller på att ta kontrollen över Europa. Precis som man försökte under det kalla kriget med sina spioner inom KGB, GRU men även Stasi och andra Warszawapakt-länders underrättelsetjänster. Idag vet vi att det är så. Bokens tes slår in, eller rättare sagt: var sann från början. Ryssland har gått på offensiven igen, förmodligen för att de känner sig inträngda av den västliga alliansen, och vem vet hur det slutar. Tanken med Spionen på FRA var egentligen inte att bara beskriva Ryssland och dess metoder att infiltrera västs underrättelse- och säkerhetstjänster utan även hur väst använder sina resurser för att försöka förhindra denna infiltration.

Något som anknyter till detta och vad som pågått under ytan under åtminstone ett halvt sekel här i väst är vad Karl-Olov Arnstberg och Gunnar Sandelin försöker reda ut. Eftersom de tre modeller som de presenterar tillåtits styra själva tänkandet, bryter mot alla krav på allsidighet, objektiv historisk redogörelse, ställningstagande för sanningen, och byter ut detta mot något annat, vore det intressant om det kan kopplas till KGBÃ,´s, GRUÃ,´s och StasiÃ,´s verksamheter under kalla kriget. Det borde kunna det, eftersom denna omställning inte kan spåras till svenskarna själva eller överhuvudtaget någon öppen doktrin om att spelreglerna i grunden ändrats. Det har ju kommit smygande, små "obetydliga" steg, och är definitivt motsatsen till det ärliga och genuina. Lägg därtill att det får förödande konsekvenser för vår samhällsutveckling och kopplingen till fientliga underrättelsetjänster blir inte så långsökt. Särskilt inte som den avhoppade kgb-agenten Yuri Bezminov beskriver sådana syften i klarspråk, om än ganska generellt hållna, men med det uttalade syftet att leda fiendenationer på villovägar (destabilisering) medelst subtila och ytterst långsiktiga metoder inspirerade av krigskonstens fadersgestalt Sun Tzu. Minst halva Sveriges befolkning har ju lurats att tro att de måste ta ett speciellt "ansvar", som med säkerhet leder till denna förödelse. Ett ansvar som ingen tidigare generation inom överskådlig tid ens tangerat i tanken. Intressant eller hur?

Karl-Olov Arnstberg, född 1943, är pensionerad professor i etnologi vid Stockholms universitet. Han har skrivit ett femtiotal forskningsrapporter och fackböcker om främst invandrarfrågor, etnicitet, svenskhet och samhällsplanering. Han har också gett ut tio romaner.

Gunnar Sandelin, född 1951, är socionom och journalist. Han har tidigare varit socialarbetare och reporter vid Sveriges Television. Under många år var han därefter presschef på barnrättsorganisationen Bris (Barnens rätt i samhället). Numera frilansjournalist.

QuoteDet första viktiga begreppsparet är folkmodeller och forskarmodeller. Man kunde lika gärna ha använt begreppet förklaring (folkliga förklaringar och forskares förklaringar) men det är begreppet modell som antropologer och etnologer vant sig vid att använda.

Folkmodeller är sådana ââ,¬Âinomkulturellaââ,¬Â modeller som vuxit fram hos ett stamfolk, en folkgrupp etc. Exempelvis kan en infekterad blindtarm förklaras som trolldom, vilket då kräver en insats från en häxmästare. Det är folkmodellen. Forskarmodellen är den vetenskapliga modellen, som alltså är uppbyggd efter andra kriterier och därmed också föreskriver en annan behandling.

Handlar det om mötet mellan ett stamfolk och en vetenskapligt baserad västerländsk kultur, så är gränsen mellan folkmodeller och forskarmodeller vanligen knivskarp. Det kan den också vara i ett västerländskt samhälle, som när kristna grupper har ansett att AIDS är Guds straff för homosexualitet medan forskarna har andra förklaringar. Men väldigt ofta är gränsen oklar, eftersom vetenskap och rationella förklaringar genomsyrar också folkligt medvetande i det västerländska samhället.

Ett exempel: Enligt vanligt folkvett (= folkmodellen) så har individer alltid ett ansvar för sitt handlande. Den unge man som i en ââ,¬Âutsatt förortââ,¬Â tänder eld på en bil gör det för spänningen, grupptrycket etc. Folkmodellen lägger ansvaret på förövaren/förövarna och förespråkar uppfostran och bestraffningar för att få denne och andra unga män att sluta med sitt destruktiva beteende. En samhällsvetare kan emellertid underkänna det sättet att tänka och säga att det handlar om ett strukturellt förtryck. Det är i själva verket samhället som genom sina försummelser bär ansvaret för att unga män tänder eld på bilar. Lösningen kan då bli att öppna en ny ungdomsgård, bjuda på ett frikort på ett gym eller kanske att skicka iväg kriminella ungdomar på en seglats i Medelhavet.

När denna typ av folk- och forskarmodeller står emot varandra är det inte självklart att forskarmodellen är den bästa och mest trovärdiga. Lika gärna som folk kan gå totalt vilse i sina förklaringar, så kan också forskare göra det. Det bör tilläggas att det här i första hand handlar om samhällsforskning, inte naturvetenskap, som genom sin laborativa praxis är bättre förankrad i sanningssökande och objektivitet. Det är sällan naturvetare behöver reflektera över om de ska vara solidariska med sina undersökningsobjekt även om det också där finns gränsfall ââ,¬â€œ exempelvis när det gäller försök på levande djur.

Nu släpper vi detta med forskarmodeller ett tag, men ska återkomma. Så här långt vill vi bara visa på hur två sorters tänkande kan kollidera. Vi vill fortsätta med några mycket enkla nyckelbegrepp som refererar till tre avancerade forskarmodeller. Den första är Frankfurtskolan som hävdar många saker men det som intresserar oss här är hävdandet att det finns ingen objektiv samhällsforskning och att eftersom all forskning gagnar partiska intressen så gäller det för forskare att vara solidariska med dem som befinner sig i underläge. En forskares uppgift är inte i första hand att förstå världen, i varje fall inte enbart, utan att förbättra den genom att verka för rättvisa. Och verkar för rättvisa gör man genom att ställa sig på de förtrycktas sida.

Detta grundperspektiv genomsyrar den västerländska samhälls- och socialvetenskapen i dag. Det är en tankefigur som är giltig också bland forskare, som aldrig ens hört talas om Frankfurtskolan.

Om man (som vi) envist hävdar att forskning handlar om sanningssökande och objektivitet och att detta är den enda möjliga forskarmodellen, så kan man säga att Frankfurtskolan har blivit en folkmodell bland forskare, med det tillägget att den numera ligger till grund för hela det västerländska tänkandet. Med andra ord: Frankfurtskolan startar som en forskarmodell, överlever och sprids som en folkmodell, både som en forskarnas folkmodell och som en samhällets folkmodell. Frankfurtskolans arv till världen är det allomfattande kravet på att ta ställning och det permanenta upproret mot makten (vilket är något helt annat än det permanenta ställningstagandet för sanningen).
...
Att det med hjälp av Frankfurtskolan, postkolonialt och postmodernistiskt tänkande är möjligt att befria samhället från förtryck är en ren och skär fantasi. Dessvärre blockerar det andra sätt att tänka. Vi har några vänner som vi mer eller mindre bombarderat med fakta utan att de på något sätt börjat ifrågasätta sin egen världsbild. Vi har helt enkelt fått ge upp och konstatera att rättvise/skuld/periferitänkandet vinner.

http://morklaggning.wordpress.com/2014/08/21/nar-periferin-hamnar-i-centrum-och-tvartom/

Om dessutom tv, radio och tidningar genomsyras av dessa tankemodeller måste genomslagskraften på några decennier bli mycket stor med tanke på folks enorma medieberoende för sin omvärldsbild. Länkade inte jag en gång till en pdf om just detta, Det revolutionära nätverket/Gramscivänstern? Jo, det gjorde jag och det visade sig vara skrivet av en Eva Bergqvist 1996, Fri Information nr 5.

F16_Filur

#3
För mer klartext om hur tänkandet bakom de subversiva modellerna ser ut.

Stage 0 - Deracination:

The stage of deracination process typically lasts as long as the ability of a target society to view the world through their indigenous glasses is lost OR compromised. As the word suggests, Deracination is a botanical term where we uproot a tree from its native soil/environment and plant it in foreign/different soil and environment. The uprooting of the tree and its struggle to find and grow roots in alien environment is what we refer to as "de-racination" in botany.

This stage lasts for few generations and is not definitive. It involves inculcating false sense of history among the target population which alienates them from their native narrative, sowing seeds of doubt about the efficacy of native linguistic, religio-socio-judicio-cultural and politico-economic systems and institutions and then gradually replacing them with foreign systems. When completed successfully in target population, people lose their sense of direction and look at the newly established foreign institutions and world-views to look at the world and try to find the solutions through that 'frame of reference'.


https://www.facebook.com/notes/dr-subramanian-swamy/indian-subversion-an-analysis/349997698473218

Ett annat sätt att uttrycka saken vore:
Attacken mot länken till det förflutna utgör en nyckelfaktor i processen.