Låter som en bra dag trots allt. Också nyfiken på din frågeställning.
Det är fö mitt bästa flygminne ever när jag gjorde slutövning och vi gick med skarpladdat och tjänstgjorde som militärpolis på såtenäs för ganska exakt 14 år sedan (suck.) på en motsbarande dag. Ja, det var i slutet av maj.
Vi stod för personskydd när vår ÖB med stab hade engelska ÖB på besök. De kom med regeringsplan flankerat av 2 37:or som följde med ända till sättning innan de vek av åt varsitt håll. Sen lekte vi livvakter till dem när de åkte ut till närmsta vägstripp och ställde upp sig på vallen mot vägen där piloten förväntades få stopp på sin kärra. Själv stod jag på vakt precis framför, inte många meter från vägen.
Sen kom en 37:a på låg höjd över oss för att förevisa gästerna en väglandning. "Vinkade", gjorde en sväng runt och satte planet i bortre änden. Sedan var det full reversing och tvärstopp precis framför oss där han hängandes i selen gjorde honör mot oss (nåja, mot vipparna åtminstone). Gästerna åkte med transport bort till klargöringsplatsen några hundra meter bort för att se på detta medans vi som vaktat åskådarplatsen på vägvallen var kvar. Inte många minuter senare kom 37:an tillbaka där han stannat framför oss och varvade upp för start igen. Att se en 37:a dra på fullt blås mitt framför näsan inte många meter bort var... utomjordigt mäktigt. Jag blir till mig bara av blotta minnet av det. Det vor nog inte direkt utanför rekommenderat avstånd vi satt...
Hade jag inte tjänstgjort dagen i ära hade jag fotat så linsen glödde. Men å i andra sidan, det var på grund av att tjänstgjorde (och hade tur att hamna framför dem och inte nån annanstans) som jag fick sitta så nära.