News:

No significant change

Main Menu

Hur trim fungerar

Started by ft, March 21, 2002, 14:20:16

Previous topic - Next topic

0 Members and 3 Guests are viewing this topic.

ft

Ah, nu tror jag att jag förstår var du tänker galet. För att trimma upp går trimtabben NER. I appleten är det dykroder att dra slidern för joysticken uppåt och negativ (dyk) trim att dra slidern för trim uppåt.

Du drar allt du kan och skapar ett visst moment kring upphängningspunkten. Luftkrafterna på rodret skapar ett motriktat moment och även en nedåtverkande kraft på flygplanets stjärtparti. Du vill ha en större nedåtverkande kraft men kan inte åstadkomma ett större vridmoment, alltså trimmar du. Trimtabben går neråt och skapar en uppåtriktad kraft - men även ett vridmoment som hjälper dig. Och eftersom hävarmen för trimtabben är längre än hävarmen för rodret så är den nedåtriktade kraft på rodret som krävs för att motverka momentet från trimtabben större än den uppåtriktade kraften på trimtabben - totalt sett ökad neråtkraft.

Mvh,
 /ft

Stercus accidit
---
Quando omni flunkus moritatus

radek

Stor risk jag tappade bort dig nu, Så rätta om jag missförstått.

Alltså, jag drar åt mig spaken. Så långt jag orkar.
Höjdrodret vinklas uppåt.
För att öka hela höjdroder effekten kan jag alltså nu sänka trimtabben? Dvs vinkla det neråt till skillnad ifrån höjdrodret som är vinklat uppåt?

Jag förstår inte hur detta skulle ge mer overall höjdroderverkan. Men jag tror du förklarade det såhär.
Man gör den yttersta biten av rodret verkninglös.
Det är den biten som har den längsta hävarmen.
Och är svårast att trycka uppåt. (trimmklaffen är den yttersta biten)
Utan denna biten kan man öka vinkeln på resterande roderyta.

Men så kommer det jag absolut inte förstår.
Blir inte resultatet exakt detsamma?.
Vi säger såhär.
Man har ett väldigt avlångt (lång spännvid) höjdroder.
Men det är kort.
Och ett annat plan har ett höjdroder som har väldigt kort spännvid men är långt längst med planets färdriktning.
Bägge rodren har samma area.
Man måste vinkla bägge olika mkt för samma roderverkan.
Men sätter man in samma kraft (armstyrka) i båda 2 måste man ju trots allt få ut lika stor roderverkan.

Även om man minskar arean på det ena rodret så med samma kraft måste man ialfl få ut samma roderverkan.
Finns ju förståss gränser, ett putte roder vinklat 90 grader ger inte mkt nertryck på ändan.

Jag vann!! :) jag e bäst!!



ft

Citat från radek
"Alltså, jag drar åt mig spaken. Så långt jag orkar.
Höjdrodret vinklas uppåt.
För att öka hela höjdroder effekten kan jag alltså nu sänka trimtabben? Dvs vinkla det neråt till skillnad ifrån höjdrodret som är vinklat uppåt?"

So far, so good!

Vi försöker så här. Tänk dig att du sitter och vrider på roderaxeln så hårt du kan. Någon har ställt en rejäl vikt mitt på rodret som trycker det neråt och du kan precis hålla mot men inte mer. Viktens tyngd tas upp av roderaxeln som trycks neråt.

Nu kommer en kompis till dig förbi. Det är en klen stackare, men du ber honom ändå lyfta i änden av rodret. Han kan inte bara lyfta hälften så mycket som vikten väger. Han har däremot dubbelt så lång hävarm som vikten. Alltså kan ni ställa på en vikt till mitt på rodret!

Den totala kraften på roderaxeln, det vill säga den kraft som påverkar flygplanets läge i luften, blir då att två vikter tynger neråt medan din kompis trycker uppåt med en halv vikt. Totalt 1,5 vikter neråt och du har tjänat en halv vikt mot vad du orkade med själv.

"Vi säger såhär.
Man har ett väldigt avlångt (lång spännvid) höjdroder.
Men det är kort.
Och ett annat plan har ett höjdroder som har väldigt kort spännvid men är långt längst med planets färdriktning.
Bägge rodren har samma area.
Man måste vinkla bägge olika mkt för samma roderverkan."

Nej. :)

Roderkraften L = q*S*Cl

där q = 1/2 * luftens densitet * TAS^2

S är arean

CL beror på vingprofilen för stabilisatorn + rodret, d v s rodervinkeln om vi antar ett konstant förhållande mellan kordan på stabilisatorn och kordan på rodret.

I praktiken med en stabilisator av ändlig längd kommer det in andra faktorer också, p g a tredimensionell strömning/lyftkraftsfördelningen längs vingens spännvidd  (som gör en bredare vinge mer effektiv), reynolds tal och andra överkursgrejer men det kan vi ignorera i det här sammanhanget.

"Men sätter man in samma kraft (armstyrka) i båda 2 måste man ju trots allt få ut lika stor roderverkan."

Mellan de två rodren, nej. Men oavsett hastighet, ja. Effekten av den kraften minskar dock med ökad hastighet.

Mvh,
 /ft

Stercus accidit
---
Quando omni flunkus moritatus

radek


Roderkraften L = q*S*Cl

Man måste vinkla bägge roder exemplen lika mkt för samma "L". Det hadde jag fel i.
Var iofrisg dumt av mig att ta upp för det har inget med saken att göra eftersom vi ändrar roderarean (S) här.
Men också tar bort den yttersta biten med längst hävarm.

Jag förstår det finns krux med bägge alternativen i extremare lägen. putte roder super vinklat eller ett väldigt stort roder lite vinklat.

Men trots det. Drar man så mkt man orkar deflekterar man luften i så stor vinkel man orkar.
Minskar man roderytan orkar man deflektera luften i en större vinkel men det är också mindre "mkt" luft man deflekterar då.
Du menar (tror jag) på att den långa hävarmen tillåter en att öka vinkeln mer än nog för att kompensera för den minskade roderytan.
Men samtidigt sa du denna effekt försvinner i större hastighet. (vad jag förstod)

"Men oavsett hastighet, ja. Effekten av den kraften minskar dock med ökad hastighet"

Isåfall i den hastigheten där man drar allt man kan men inte orkar mer måste man ju trots allt ha mer nytta av att deflektera mer luft i mindre vinkel eftersom man då har mkt hastighet.
Även om man faktiskt minskat rodrets hävarmslängd.

Bax

QuoteOriginally posted by ft


            Bax,
nej, det visar hur det BORDE fungera. Exakt hur det fungerar är än så länge osagt men det är bakvänt. Det verkar snarast vara enligt principen för trim under första världskriget - gummirep mellan spaken och detaljer i cockpitinredningen!

Hur skulle den visade funktionen vara konstig, menar du? Det du måste tänka på och som jag inte nämnde är att joystickens läge representerar den kraft du lägger på den virtuella spaken. Mindre konstigt nu? :)

Mvh,
 Fredrik

Ok, jag trodde du ville visa hur IL2 simulerar trimeffekt genom att lägga på spakkraft. I modernare plan vinklar man hela stabben och får på så sätt rätt vingprofil (på stabben) vid alla trimlägen !
IRL så använder iallafall jag väldigt sällan trim vid svängar eftersom det kan bli väldigt konstiga spakkrafter vid urgången ( men mitt mål är förståss att ge pax minsta möjliga obehag - ibland är man bra sugen på en 0g:are :-))

Bax
Bax
87th Stray Dogs VFW


ft

QuoteOriginally posted by Bax
Ok, jag trodde du ville visa hur IL2 simulerar trimeffekt genom att lägga på spakkraft. I modernare plan vinklar man hela stabben och får på så sätt rätt vingprofil (på stabben) vid alla trimlägen !
IRL så använder iallafall jag väldigt sällan trim vid svängar eftersom det kan bli väldigt konstiga spakkrafter vid urgången ( men mitt mål är förståss att ge pax minsta möjliga obehag - ibland är man bra sugen på en 0g:are :-))

Mmm, hur man skall simulera en flying tail funderar jag fortfarande på. Bf109 hade det och vissa varianter av FW190 också tror jag. Preliminärt har jag kommit fram till att effekten borde vara densamma men utan att spaken rör sig nämnvärt när man trimmar.

Mvh,
 /ft


Stercus accidit
---
Quando omni flunkus moritatus

Mr Jim

Bax> Ni civila piloter brukar iofs ibland göra rätt rejäla grejer. Gillar oftast landningsinflygningen iallafall upp hit till Umeå. Då brukar det svängas rätt rejält ibland :)

Får ni typ skäll om ni gör för mkt röjj? :)
\"The only thing necessary for the triumph of evil is for good men to do nothing\" - Edmund Burke (1729-1797)

För att kontakta mig, maila på jimmy.larssonSNABELAgmail.com
To contact me directly mail me at jimmy.larssonATgmail.com

Weas

Och jag är böjd att hålla med Jim här, vin landningen i Arlanda drog piloten 2x 180 grader med säkert 30graders lutning och bankade. HÄRLIG känsla! Varje 180gradare tog nog inte mer än 6-8 sekunder. Kändes som Berg och dalbanan på Liseberg :p
Inte lika kraftiga svängar men ändock märkbara G-krafter vid flera tilfällen.
Nordic Simulator Group
www.nosig.se